Nytt år och många nya saker som ska påbörjas, vanor som ska till och ovanor som ska slipas bort. Det blev inget blogginlägg om året som gått med undantag för låtlistan men väl ett om året som kommer. Eller snarare om mål, vanor och en utmaning.
Först tre ord …
Picture by -= Bruce Berrien =- on Flickr
Jag tänker följa Chris Brogans goda exempel och hans sätt att använda tre ord som ledstjärnor för året som kommer; tre ord som ska utgöra något att hänga upp beslut och aktiviteter på, ord att destillera mer konkreta mål från och som kan stötta, uppmuntra och vägleda. Att välja tre ord som verkligen betyder något, som känns riktiga och äkta, som känns att de är jordnära och samtidigt kan omfamna mycket är inte lätt. Jag har rådbråkat mig själv de senaste dagarna och haft en lång lista på ord som jag ömsom strukit ord från och ömsom lagt till. De ord jag slutligen fastnat för är göra, utmana och omsorg.
Alltför ofta fastnar goda idéer, intentioner och planer på en papperslapp, i en to do-app eller bara som en tanke, istället för att faktiskt få en chans att utvecklas. Eller så kanske det bara blir en tumnagel. Göra är ordet som ska hjälpa mig ändra på det. Utmana hänger till en del ihop med göra, men handlar också om att prova nya saker, lära sig något nytt och inte alltid välja den bekväma, enkla vägen. I ordet omsorg väljer att jag att dels tolka in saker som att ta hand om sig själv, både kroppsligt och själsligt men främst att till nära, kära och andra medmänniskor verkligen visa kärlek, förståelse och omtänksamhet.
21-dagar
En första konkret aktivitet det går fint att knyta till alla tre ord är Yoga Journals 21-dagarsutmaning. Under en treveckorsperiod med start 9 januari kommer man att få ett dagligt tips med en meditationsövning, ett yogapass och recept på en vegetarisk måltid. Här har jag också passat på att utmana min hustru (vilket jag också tror gör det hela lättare för mig). Ett stort tipstack till min förra kollega Liv som jag gick på yoga hos under hösten. Tipset fick jag på hennes blogg.
30 punkter
Listor på hur man blir en bättre människa, hur man utvecklar sig själv, går ner i vikt, lever hälsosammare, lever drömmen eller vad det nu kan vara går det tretton på dussinet av, speciellt vid den här tiden på året, men en av de bättre jag snubblat på är 30 Things to Start Doing for Yourself. Många bra tips att ta till sig.
Och så ett citat
Det här citatet av Neale Donald Walsch gillar jag skarpt och det knyter i högsta grad an till ordet utmana.
Life begins at the end of your comfort zone.
Så nu återstår alltså bara att sätta igång. (Ord ett!)
Nej, årets sista blogginlägg blev ingen lång tillbakablick över året som gått där allt det viktiga ska samsas och sammanfattas utan en mer lättsmält spellista med några av årets favoriter. Jag hade siktet inställt på tolv låtar men det blev 15.
När man tittar på listorna i Spotify och Last.fm över vilka låtar som faktiskt spelats mest är det uppenbart att min son tillbringar rätt mycket tid med att lyssna på musik och att vi inte riktigt har samma musiksmak. Det är också uppenbart att mycket av den musik jag lyssnar på inte är den senast utgivna. Mycket Horace Andy, Kyuss, Thåström och PJ Harvey (som i och för sig har fått med en låt från nya plattan på listan).
Listan jag satt ihop är dock låtar där de flesta är nya för året eller som åtminstone varit nya för mig (och inte allt för gamla).
Tre av banden fick jag upp ögonen för under en av sommarens höjdpunkter, den grymt sköna cirkus-, paddlings- och musikfestivalen Daflo i Dala-Floda. Det var suveräna Glesbygd’n med sin norrländska vemodsreggae, balkansvängiga Räfven och ösiga Ska’n’Ska.
Glesbygd'n spelar på Daflo
I våras visades Sapmi sessions på SVT. Ett fantastiskt program där en svensk artist mötte en samisk artist under tre dagar för att tillsammans skriva en ny låt. Varenda låt i programmet blev bra men jag plockade förstås favoriten. Efter att ha rotat runt lite i Spotify hittade jag sen magiske Torgeir Vassvik.
Och vad mer? Jo, Welcome home från Nikonreklamen, First Aid Kit förstås och sen Jullian Angel som jag hittade när jag letade musik till tavelfilmen med min vän Johan. Anna Ternheim, Anna von Hauswolff och Lykke Li fick också plats på listan liksom Timbuktu och Movits.
På det hela taget en rätt bra spellista. Ett gott slut på ett gott år.
Update: Jag var tvungen att slänga med en låt från Groundation också.
Jag dammade i helgen av en gammal vidvinkel-/makrokonverter som jag köpte i New York för mer än 20 år sen. Den passade fint på min GH2 så jag tog ut den på en testsväng. Det resulterade i en liten höstfilm.
Det var när jag köpte en gammal Sony Handycam för Video 8 som säljaren lurade på mig konvertern. Nu har jag i och för sig haft en del glädje av den genom åren trots att bildkvalitén blir allt annat än fantastisk när den sitter på kameran. Men sedan Handycamen och min gamla Minolta pensionerats har konvertern legat och samlat damm. Kul att den kom till användning igen!
(Sorry för den putslustiga rubriken. Jag kunde inte låta bli.)
I somras bjöd min polare Johan över mig till sin lya för lite vin, skitsnack och en kreativ aktivitet. Vad det var väntade han med att berätta.
Det är sällan vi träffas utan att först köra en rejäl svettfest och den här gången var inget undantag. Innan vi käkade och korkade upp körde vi igenom ett Spartan 300-pass a’la Steve Maxwell. Grymt tufft och manligt tyckte vi.
Sen tog Johan fram de försågade träribborna, sin skruvdragare och körde igång med sitt tavelprojekt. Jag plockade fram min GH2 för att dokumentera och tänkte att det kanske skulle gå att klippa ihop något så småningom. Ljuset var lite småtaskigt och jag hade gärna haft någonting ljusstarkare än kitobjektivet. Det slutade i alla fall med hur mycket material som helst att gå igenom. Och det blev både en rejäl tavla och en liten film till slut.
Tavlan blev cool och trots lite dåligt ljus tycker jag att filmen blev rätt skön den också. Eller så är det musiken som gör det. Grymt bra låt!
Det här är den första bilden som togs av mig. I dag är det 40 år sedan.
– Kom igen nu, ska du inte skaffa en båge, sa en kompis när vi träffades på Waynes igår. Eller varför inte en fyrhjuling? Ingen meskris nu, nånting rejält ska det vara.
Nu vet jag inte riktigt om jag tycker att en båge kvalificerar sig som en rejäl fyrtioårskris. Snarare tänker jag mig helt andra saker. Saker jag heller inte skulle kalla kris.
I går fylldes Twitter, Facebook, tv och tidningar av hyllningar till den bortgångne Steve Jobs. Väldigt många citerade och länkade till hans fantastiska Stanfordtal. Jag tittade två gånger och kände mig rörd och inspirerad.
Your time is limited, so don’t waste it living someone else’s life. Don’t be trapped by dogma — which is living with the results of other people’s thinking. Don’t let the noise of others’ opinions drown out your own inner voice. And most important, have the courage to follow your heart and intuition. They somehow already know what you truly want to become. Everything else is secondary.
Nu tänker jag utnyttja 40-årsdagen som en anledning att verkligen göra ett försök att lyssna till mitt eget hjärta och min intuition. Sen om det slutar som en ny hobby, en religiös eller politisk omvändelse, en helt ny karriär, flytt till främmande länder eller bara som ett par nya sneakers, dreads och en stiliserad spindel på högerarmen återstår att se.
Den här bloggen kan handla om både det ena och det andra. Det finns ingen röd tråd annat än vad som rör sig i mitt huvud för tillfället, vilket inte är mycket att döma av hur sällan jag skriver.
Om jag skriver något är det helt och hållet mina egna funderingar och reflektioner vilka inte nödvändigtvis delas av min nuvarande arbetsgivare.
kollegan mittemot
Kommer sakna ditt dagliga "nämen en
bulle sk
Johan Bryggare
Tackar för det Per!
Per Pettersson
Ska hålla ögon och öron öppna!
Pelle Sten
Lycka till! Om jag hör något säger jag till.