Jag dammade i helgen av en gammal vidvinkel-/makrokonverter som jag köpte i New York för mer än 20 år sen. Den passade fint på min GH2 så jag tog ut den på en testsväng. Det resulterade i en liten höstfilm.
Det var när jag köpte en gammal Sony Handycam för Video 8 som säljaren lurade på mig konvertern. Nu har jag i och för sig haft en del glädje av den genom åren trots att bildkvalitén blir allt annat än fantastisk när den sitter på kameran. Men sedan Handycamen och min gamla Minolta pensionerats har konvertern legat och samlat damm. Kul att den kom till användning igen!
(Sorry för den putslustiga rubriken. Jag kunde inte låta bli.)
I somras bjöd min polare Johan över mig till sin lya för lite vin, skitsnack och en kreativ aktivitet. Vad det var väntade han med att berätta.
Det är sällan vi träffas utan att först köra en rejäl svettfest och den här gången var inget undantag. Innan vi käkade och korkade upp körde vi igenom ett Spartan 300-pass a’la Steve Maxwell. Grymt tufft och manligt tyckte vi.
Sen tog Johan fram de försågade träribborna, sin skruvdragare och körde igång med sitt tavelprojekt. Jag plockade fram min GH2 för att dokumentera och tänkte att det kanske skulle gå att klippa ihop något så småningom. Ljuset var lite småtaskigt och jag hade gärna haft någonting ljusstarkare än kitobjektivet. Det slutade i alla fall med hur mycket material som helst att gå igenom. Och det blev både en rejäl tavla och en liten film till slut.
Tavlan blev cool och trots lite dåligt ljus tycker jag att filmen blev rätt skön den också. Eller så är det musiken som gör det. Grymt bra låt!
Jag satt med min dotter vid köksbordet när hon ville börja rita. Ett bra tillfälle att testa filmfunktionen på min nya GH2.
Filmad utan stativ med kitobjektivet 14-42, automatisk vitbalans, 24 fps, kontinuerlig autofokus (vilket märks) och internmikrofon. Inget spektakulärt och enkelt redigerat.
Strax före nyår fick jag äntligen hem min nya Panasonic GH2. Har haft lite dåligt med tid, men håller sakta men säkert på att bekanta mig med kameran. Huvudanledningen till köpet var GH2:ans påstått goda videomöjligheter. Testfilmer från den dröjer dock ytterligare några dagar.
Här är i alla fall några testbilder med kameran. Tagna med kitobjektivet 14-42 mm. Inga konstigheter …
Den här bloggen kan handla om både det ena och det andra. Det finns ingen röd tråd annat än vad som rör sig i mitt huvud för tillfället, vilket inte är mycket att döma av hur sällan jag skriver.
Om jag skriver något är det helt och hållet mina egna funderingar och reflektioner vilka inte nödvändigtvis delas av min nuvarande arbetsgivare.