Äntligen har jag lyckats börja läsa böcker igen!

Under en lång tid har jag varit riktigt usel på att läsa och avsluta vanliga böcker. Jag har haft minst ett par, tre olika böcker i gång, men lyckas bara ta mig ett par kapitel in i boken innan jag råkar lägga den åt sidan för att sedan glömma bort den. Under den lilla lästid jag har, oftast på bussen till och från jobbet, har jag istället langat fram telefonen för att plöja rss-flöden och läsa ikapp på Twitter och Facebook.  Det känns ibland lite intellektuellt fattigt.

Men nu har jag på ganska kort tid lyckats avsluta, inte bara en, utan två böcker. Första boken i väskan var Haruki Murakamis lättlästa tegelsten Fågeln som vrider upp världen. En fantastisk surrealistisk deckarhistoria där gränsen mellan dröm och verklighet suddas ut.

Trots att den första boken var på mer än 700 sidor behövde jag mer Murakami, så den andra boken som letade sig ner i väskan var Sputnikälskling. En rakare historia; ett trassligt triangeldrama med obesvarad kärlek och försvinnanden, men även här med en dörr öppen mellan olika slags verkligheter.

Grymt bra båda två!

En hel rad med sköna böcker står i bokhyllan och väntar på att bli lästa, men kanske behöver jag en Murakami till …